Avrättning 11 juni 1794

 Den 10 augusti 1793 gick 47-årige stålsmeden Per Forsström hem från sitt kvällsskift vid Forsbro i Gåsinge-Dillnäs. Han var bosatt vid Skeppsta bruk som drev hyttan vid Forsbro. Forsström var gift och hade haft tre barn men nu hade han endast den 12-årige sonen kvar i livet. De två yngre barnen hade dött något år tidigare och både han och hans hustru, Catharina Gropp f 1749-12-27 tog slaget mycket hårt.

Hans 45-åriga hustru hade, trots sorgen över barnens död, inlett ett kärleksförhållande med en granne, 45-årige skomakaren Anders Larsson f 1749-01-23 från Björktorp i Gåsinge. Även han var gift (med Anna Persdotter f 1739-04-07) och hade fem barn av vilka tre var barn till hans tio år äldre hustru i hennes tidigare äktenskap.

Larsson och Catharinas förhållande blev till slut så allvarligt att Larsson beslutade mörda Catharinas make, Per Forsström.

Den 10 augusti hade han stämt möte med Forsström då denne skulle gå hem från arbetet sent på kvällen. Forsström undrade vad det var frågan om. Han visste dock inget om Larssons och hustruns kärleksaffär utan trodde att han fortfarande var en god vän till Larsson. Inte ont anande gick han före Larsson på en gångstig genom skogen.

 Plötsligt tog Larsson fram en yxa och slog Forsström i bakhuvudet. Ett vittne, Greta Andersdotter i Dammstugan, hade varit ute i skogen och hon berättade att hon hört förtvivlade rop ”bror, bror, låt bli mig” och sedan en annan röst som varit hård och svurit. Larsson fortsatte hugga och slå med yxan och Forsström avled på den berghäll i skogen där dramat utspelades.

Fortfarande, mer än 200 år senare, står det järnkors kvar som arbetskamraterna reste på mordplatsen.

Larsson anhölls mycket snabbt och den 5-7 oktober inleddes rättegången i Gåsinge tingshus. Larsson erkände och dömdes till döden. Även Catharina ställdes inför rätta. Hon friades dock för medhjälp till mord men dömdes för att hon idkat ”köttsligt umgänge ”med Larsson.

Ur Daga häradsrätts domslut den 7 oktober citeras: ”…i förmåga af 24 cap i M:B pröfar Urtima Tingsrätten rättwist det skall Anders Larsson för detta å Forsström med övferläggning och fullt uppsåt att hoo (honom) lifvet afhända begågne dråp sig sjelv till Wälförtient straff och androm till wamagel mista sitt lif och halshuggas hvarförutan Forsströms hustru, som efter Anders Larssons gjorde bekiennelse och egit widgående mott hoo köttsligt umgänge plägat för samt af henne begågne trefalle hor komer i förmågo af (åberopat lagrum) at derföre afstraffas med 30 par ris, 3 slag af paret”.

I fängelse skrev Larsson till Catharina ett brev, eller lät någon skrivkunnig hjälpa honom då han själv sannolikt inte kunde skriva. I det brevet säger han bl.a.: ”… Efven beder jag dig att du intet drager dig undan någonting utan gör en ren bekiennelse om alltsammans så tror jag Wij får träffas på den stora Samlings dagen bland änglar och utvalda helgon”.

Dödsdomen fastställdes av högre rättsinstanser. Den 11 juni 1795 utspelades den dystra epilogen till kärleksdramat vid Skeppsta då Anders Larsson fördes till Axala skog och avrättades genom halshuggning.

Kommentarer