När Anna-Märta flyttade från Åkerheden år 2000 flyttade den sista fast boende därifrån. Det kan ju därför vara på sin plats att summera byn Åkerhedens historia, dess liv och rörelse. Uppgifterna nedan kommer från Mats Lindqvists historik om Småträsk och byarna runt omkring, en bok om Västerbottens bygd och folk från 1952 samt egen forskning i husförhörslängder, lantmäterihandlingar och intervjuer.

Anna-Märta är min svärmor.

Åkerheden är en mindre by ca 2 mil nordväst om Jörn i Skellefteå kommun, Västerbotten och ca 1 km från f.d. järnvägsstationen Träskholm.

Namnet Västerbotten möter oss först i handlingar från 1400-talet. Namnet har väl närmast tillkommit för att skilja detta landområde från Österbotten. Västerbotten med nuvarande Norrbotten blev 1637 utbrutet ur Gävleborgs län och konstituerat till eget landshövdingedöme.

År 1892 blev Jörn egen socken, tidigare Norsjö.

Den äldsta byn inom Jörn socken är Stavaträsk som redan 1543 hade en gård. Förmodligen en bonde inflyttad från Kågeträsk by.

Första by som synades var Åsele no 2 år 1767, därnäst Klintträsk 1769 och Missenträsk 1774. Under 1700-talets sista fjärdedel synades 18 nybruk inom socknen, den först föreslagna kyrkplatsen Högheden 1782 och den blivande kyrkbyn Jörn 1788. Yngst i raden är Storträsk 1877. Mellan dessa år 1767 – 1877 utsynades 136 nybruk.

Stambanans framdragande i slutet av 1800-talet och placeringen av Jörns stationssamhälle några kilometer väster om kyrkbyn medförde att stationssamhället blev socknens huvudort.

Småträsk, byn närmast Åkerheden, är också en av de äldre byarna i Jörns socken.

Småträsk omnämns första gången i kyrkobokföringen i Skellefteå landsförsamlings husförhörslängd från 1771 – 1801. I lantmäterihandlingar från 1821 finns en uppgift om att nybyggets första utsyning skulle ha skett de 6 september 1784 vilket kan betraktas som byn Småträsks födelseår.

Nybyggaren i Småträsk var Lars Önesson, soldatson från Skråmträsk och Catharina Ericsdotter från Bodviken. Omkring 1820 kom Jon Manassesson med hustru Caisa och tio söner till Småträsk från Hobergsliden. En av deras söner Jakob (f 1813) kom att bli förste nybyggaren på Åkerheden.

Åkerheden är grundat 1835.
Första gången som byn är omnämnd i kyrkoböckerna är i husförhörslängden för Jörn från 1834-1841.

Första nybyggaren var alltså Jacob Jonsson (f 1813) från Småträsk, en av Jon Manassesons tio söner. Han bodde först ett tag i Fågelberg där hans bror Gustaf (f 1808) var nybyggare. Jacobs bror Nils (f 1817) bodde också på Åkerheden åren 1838 till 1842 med sin hustru Greta Stina Pehrsdotter (f 1819) innan de flyttade till Högliden. Hustrun Greta Stina är dotter till Pehr Larsson Hedman (f 1792) och syster till Lars Pehrsson Hedman (f 1818) vars son Carl Magnus (f 1852) med sina barn kom att under längre tid bosätta sig på Åkerheden och fortfarande i nya generationer är ägare av flera fastigheter där.

Fram till 1843 bodde Jacob på Åkerheden med hustru, fyra barn, en piga och en dräng innan de flyttade till Träskholm där Jakob dog 1876. Änkan flyttade 1893 till Ullbergsträsk.

I Träskholm föddes barnen Christina Mariana 1845-10-24 och Hedda Charlotta 1848-12-04.
Därefter flyttar hans bror Pehr (f 1811) med hustru och 3 barn in i Åkerheden från Småträsk. Här föddes ännu en son Pehr 1846-12-15. Deras barn flyttade ut från byn men Pehr och hans hustru Brita Magdalena Östensdotter blev kvar som inhyses. Pehr dog 1863 och Brita 1879.

Omkring år 1854 flyttade Arvid Bernhard Engström (f 1825) in med hustru, Johanna Mattsdotter (f 1828) två barn och modern, enkan, Anna Maria Danielsdotter (f 1792) från Granberg. De bodde kvar till 1885 då de flyttade till Djupfors. 

1885 kom Karl Magnus Hedman (f 1852, d 1919) med hustrun Greta Cajsa Forsberg (f 1858. d 1890) och två barn från Norra Tallberg till byn Åkerheden, 5/32 mantal. Åkerheden ägdes då enligt uppgifter från lantmäteriet av Svartling & Co och Karl Magnus Hedman kallas första året arrendator.

Karl Magnus Hedman ägde tidigare, åren 1881 – 1884,  1/16  mantal Norra Tallberg, köpt av Olof Forslund som omfört fastigheten till skattehemman i juli 1872.

Barnen deras var:
Johan Anton                                   född 1881-07-11                           död 1965-05-13
Tekla Kristina                                 född 1883-08-18                           död 1890-08-20
Olof Albin                                       född 1886-02-07                           död 1890-08-17
Anna Theresia                                född 1888-05-10                           död 1953-01-15

Med familjen flyttade också Gretas mor Brita Lovisa Johansdotter (f 1824) samt två av hennes bröder Johannes (f 1852) och Karl Erik Forsberg (f 1859).

1890 drabbades man av difteri i Åkerheden. Karl Magnus hustru Greta, två av deras barn, Tekla Kristina (f.1883) och Olof Albin (f.1886) samt två drängar, Gretas bror Johannes Forsberg (f.1859) och Nils Johan Abrahamsson (f.1868) dog inom loppet av drygt en månad.

Av Karl Magnus två överlevande barn, från första giftet, gifte sig Anton (f.1881) år 1910 med Tekla Sundqvist från Fågelberg och Anna (f.1888) år 1913 med Gottfrid Lindqvist från Småträsk.

Karl Magnus gifte sig andra gången år 1894 med Greta Johanna Karlsdotter från Snapp (f 1871, d 1947).
Barnen i andra äktenskapet är:
Albin                                                          född 1895-11-07                död 1960-01-25
Karl Oskar                                                  född 1897-01-01                död 1976-08-23
Emil Fridolf                                                född 1898-02-21                död 1958-02-13
Tekla Johanna                                            född 1899-09-30                död 1985-01-07
Jenny Lovisa                                               född 1901-04-21                död 1902-10-13
Ragnar                                                       född 1902-09-02                död 1979-12-13
Uno                                                            född 1905-01-02                död 1987-10-14
Einar                                                          född 1906-12-07                död 1970-09-24
Johan Edvard                                              född 1908-10-15                död 1988-02-02
Linda Maria ”Maja”                                     född 1910-02-03                död 1976-11-19
Edla Kristina                                               född 1911-06-16                död 1989-08-22
Selmer                                                       född 1913-07-05                död 2000-05-11
Hilma Amanda ”Vilma”                               född 1914-12-06                död 2010-08-03

Fastighetsändringar m.m.

Fastigheten Åkerheden 1 var totalt på 5/32 mantal, d.v.s. 1036 ha 54 ar 60 kvm.

Från ”Handlingar rörande laga skifte å hemmanet Åkerheden Nr 1 5/32 mantal i Jörns socken, Skellefteå tingslag, Västerbottens län upprättade åren 1914 – 1915 av Helmer Huss, distriktslantmätare, innehåller 257 skrivna sidor” framgår nedanstående avskrifter från text och kartor. Förstoring av karta utvisande de ursprungliga byggnaderna finns också nedan.

Ägarfördelningen är då år 1915 enligt kartors beteckningar:

A (1:7) Emil Hedman med kvarboenderätt.
B (1:8) Albin Hedman med skyldighet att utflytta.
C (1:9) Karl Oskar Hedman med skyldighet att utflytta.
D (1:10) Karl Magnus Hedman med skyldighet att utflytta.
E (1:11) Anton Hedman
F (1:12) Anna Theresia Lindqvist (född Hedman)
G (1:3) Almaro, Gustav Engelbert Sundqvist
H (1:5) Björklund, Gustav Engelbert Sundqvist
I (Brunnsbacka 1:1, del av) Olof Marklund
K (1:2) Fräkenänget, Johan Vestermark

Följande gemensamma åbyggnader fördelades
1 Mangårdsbyggnad av timmer, 10,5x7x5 m
2 Sommarstugubyggnad av timmer, 9,5x6x4,1 m
3 Vedbod av timmer, 8x8x4 m
4 Bod av timmer 4,6x4,6x4 m
5 Hemlighus av resvirke, 3,6x3,5x2,8 m
6 Bagarstuga av timmer, 7x5,5x3,7 m
7 Fähusbyggnad av timmer, 16,4x7x3,2 m
8 Sommarfähus av timmer, 6,6x5,8x2,8 m
9 Fårhus av timmer, 4x3,3x2 m
10 Stallbyggnad av timmer, 8,5x5,5x3 m
11 Loge, åttasidig, varje sida 4,5 m
12 Lada av resvirke, 5x5x3 m
13 Brunn av timmer, 13,8 m djup i berg

 Flyttning av dessa skulle enligt protokoll ske enligt följande:

• Mangårdsbyggnad (1) till Albin Hedman
• Sommarstugubyggnad (2) till Anna Lindqvist
• Vedbod (3), Bod (4), Hemlighus (5), Fähusbyggnad (7), Sommarfähus (8), Fårhus (9), Stall (10) till Anton Hedman
• Bagarstugan (6), Lada (12) till Karl Magnus Hedman
• Loge (11) till Karl Oskar Hedman

 Min anm.

Mangårdsbyggnaden sägs muntligt i släkten att den brann ner på 1920-talet vilket stämmer med att huset på bild ovan inte är den som finns på Åkerheden 1:8. Albin fick förmodligen bygga nytt hus.

Anna flyttade sommarstugubyggnaden till Smäträsk och finns kvar där nere vid sjön.

Karl Magnus skulle enligt protokoll ha flyttat Bagarstugan till en plats på andra sidan järnvägen intill väg till spånhyveln vilket dock inte blev av, han dog ju endast några år efter förrättningen och hustrun bosatta sig därefter tillsammans med Albin.

Den åttakantiga logen flyttade Karl Oskar till Åkerheden 1:9 där den stod några år. Den såldes därefter och finns nu vid Folkets Park i Jörn.

Här nedan är en sammanställning från köpebrev m.m.:

1886 Köper bonden Johan Westermark i Djupträsk en avsöndring kallad Fräkenänget för 300 kr.

1892 Arvskiftet efter första hustrun Cajsa Greta ger de bägge barnen Johan Anton Hedman och Anna Theresia gift Lindqvist 5/128 mantal vardera, alltså halva hemmanet. Karl Magnus Hedman har då kvar 5/64 mantal.

1896 Köper Statens Järnvägar en avsöndring, Åkerheden 1:6, för 76 kr 70 öre.

1907 Köper banvakten Gustav Engelbert Sundqvist i Fågelberg och hans hustru Alma en avsöndring, Åkerheden 1:3, för 65 kr. Lägenheten får namnet Almaro nr 1.

1908 Köper Olof Marklund en lägenhet Brunnsbacka nr 1 avsöndrad från Fågelberg 1 och Åkerheden 1.

1912 Köper Gustav Engelbert Sundqvist en avsöndring, odlingsmark, Åkerheden 1:5 för 185 kr. Lägenheten får namnet Björklund nr 2.

1915 Köper sönerna Emil (Åkerheden 1:7), Albin (Åkerheden 1:8) och Karl Oskar (Åkerheden 1:9) varsin fjärdedel av Carl Magnus Hedmans 5/64 del.

1918Köper Verner Lindström en avsöndring (Åkerheden 1:13) av Anna Lindqvist för 350 kr.

1919 Arvsskifte efter Karl-Magnus Hedman ärver 14 barn varsin 5/3584 mantal vardera.

1920 Byter Karl-Oskar Hedman och brodern Emil Hedman hemman. Karl-Oskar övertar alltså Åkerheden 1:7 och Emil Åkerheden 1:9.

1922 Genom auktion säljer (förmodligen en förmyndare till barnen) Edvard sin del till Karl-Oskar, Linda-Maria och Edla till modern Greta Johanna, Selmer till Ragnar och Vilma till Uno.

1924 Köper A A Lindqvist i Arvidsjaur Åkerheden 1:12 (5/128 mantal) av Anna Hedman. Ägare 1942 genom arv E A Lindqvist och genom gåvobrev 1941 är ägaren Anna Helena Lindqvist.

1930 Köper Västerbottens Läns Hushållningssällskap Åkerheden 1:13 av Verner Lindström.

1932 Köper Einar Hedman Åkerheden 1:7 av brodern Karl-Oskar Hedman.

1935 Köper Edvard Hedman Åkerheden 1:9 av brodern Emil Hedman.

1942 Köper Einar Hedman Åkerheden 1:13 av Västerbottens Läns Hushållningssällskap. Enligt brodern Selmer för att inte riskera att ”tattare” skulle överta fastigheten.

1942 Köper Selmer Hedman Åkerheden 1:13 av brodern Einar Hedman.

1940-tal Köper Tekla och Jonas ”Jonke” Sundvall en avstyckning från Åkerheden 1:11 av Anton och Tekla Hedman.

1946 Köper Selmer Hedman av brodern Einar Hedman Åkerheden 1:7

1946 Köper Ragnar Hedman av Selmer Hedman en avstyckning från Åkerheden 1:7 kallad Åkerheden 1:18

1960 Ny ägare av Åkerheden 1:8 genom arvskifte är Uno Hedman

1976 Genom Arvskifte efter Tekla och Anton Hedman övertar Karl Hedman Åkerheden 1:10

Järnvägens tillkomst i slutet på 1890-talet skar tvärs över Åkerhedens fastighet och innebar att förutom skog även vissa odlingar kom att hamna på andra sidan (väster om) järnvägen. Tre olika överfarter över järnvägen gjordes. Den ena för den s.k. Materialvägen, den andra för väg till den samfällda spånhyveln och den tredje vid Almaro.  Dessa överfarter försvann år 2006 och ersattes på bekostnad av Banverket med ny väg från landsvägen vid Träskholm mot Storträsk.

Vägen som nu finns mot Fågelberg tillkom som AK-arbete någon gång på 1920-talet. Den tidigare gick förbi Åkerhedens byggnader omedelbart framför respektive entré och finns fortfarande synlig i skogen bortom Åkerheden mot Fågelberg. Den gamla vägen delades västerut och gick dels mot Almaro dels mot Träskholm och österut delades den dels mot Småträsk och dels mot Fågelberg.

Affär uppfördes i Träskholm på 1930-talet och lades ned år 1956.

Telefonväxeln kom på 1930-talet och fanns hos Anton Hedman och där fördelades sedan samtalen till de andra gårdarna.

El till Åkerheden var först kopplad från järnvägens nät och kom förmodligen på 1930-talet. Jag minns från de första åren jag besökte byn (år 1965) att när grannen satte på mjölkmaskinen på kvällarna så blinkade lamporna och belysningen avtog. Senare på 1960-talet kopplades strömmen in till det fasta nätet. Åkerheden var alltså tidigare med elektricitet än grannbyarna.

Skolan kom till byn tidigt 1900-tal, uppförd av Anton Hedman, och var i bruk till år 1946.

Byggnaden står fortfarande kvar.

Kommentarer