På ungefär samma plats som Ludgonäs låg under medeltiden Ludgudha kungsgård, vilken 1482 förlänades till Åke Jönsson (Svarte skåning) (d 1494). Denne ägde också Åkerö i Bettna socken och torde icke på först nämnda ställe haft någon sätesgård.

Ludgonäs i Rönö härad, Ludgo socken, bildades i början av 1650-talet genom hopläggning av kronohemman, som av Johan Månsson Silfverstierna (d 1660) nedanstående tider inköpts från kronan, nämligen ett halvt mantal Knåbäck 1641, tre mantal i Ludgo kyrkby 1642 och ett mantal Karkulla 1644. Köpen konfirmerades av drottning Christina 1647, och säteriet omtalas i kronans räkenskaper första gången 1653. Gården var jämte Öster Malma i samma socken avsedd att utgöra medelpunkten för ägarens vidsträckta domäner inom den närmaste orten, av vilka från början sju mantal frälse samt åtskilliga köpgods deklarerades som underlydande. Ludgonäs tillföll vid arvskiftet efter Slfverstierna hans äldsta dotter Catharina (d 1689) vilken 1658 som änka efter Olof Wallenstedt (d 1656) gifte om sig med Jonas Gyldencrantz (d 1683).

Denne lät på platsen uppföra ett stort stenhus, som är avbildat i Sueciaverket  men ej längre finns kvar, och försåg egendomen, som brukades med herrskapets eget folk och avel, med goda ladugårdsbyggnader. Eljest tjänstgjorde på 1670-talet även Edeby i samma socken som ladugårdshemman. Rå- och rörshemman vore allt från sätesgårdens grundläggning halvhemman Dal, Karkulla och Skinnartorp, vilkas frihet dock upphävdes 1685. I övrigt lydde 1678 härunder, utom ett antal nybyggen, 7 ¼ mantal inom hemsocknen, varjämte till landbogodset räknades jämväl 4 ½ mantal utsocknes ströhemman.

En del av själva säteriet hotades kort därefter av reduktionen. Ett av hemmanen i Ludgoby blev nämligen enligt reduktionsdeputerades brev 1689 indraget mot oköpta räntor och ofruktbar fordran hos kopparkompaniet, men fick enligt samma myndighets senare beslut samma år utbytas.  På samma sätt indrogs Karkulla säterihemman enligt sagda deputerades resolution 1696 års ränta mot Silfverstiernas förpantningsgravationer i Halland och förblev kronan behållet till 1702, då det efter undergången förmedling till ett halvt mantal relaxerades.

Vid den tiden ägdes Ludgonäs av de båda systrarna Anna Christina och Helena Maria Gyldencrantz, vilka ännu vid sin död (de avled ogifta den ena 1729 och den andra 1747) hade kvar godset.

Godset kom sedan till släkten Trolle–Löwen genom Fredrik Trolle (1693 – 1770) på Näs i Skåne som var son till den 1689 på svenska Riddarhuset introducerade danske ryttmästaren Arvid Trolle och Sofia Elisabet Augusta von Buchwald.

Genom sitt gifte ägare av en ansenlig förmögenhet, förökade han denna ytterligare genom klok hushållning, så att han till sist var en av Skånes rikaste godsägare. Med sin hustru Brita Ramel hade han fyra barn, en son och tre döttrar.

Vid slutet av sin levnad förordnade han sina ärvda och förvärvade egendomar till fideikommisser:

för äldste sonsonen Fredrik Trolle Näs, av honom benämnt Trollenäs, i Onsjö socken, jämte Fulltofta.

För dottern Fredrika Vivika Bonde och hennes efterkommande Eriksholm, som kallades Trolleholm

För dottern Hilda Birgitta Wachtmeister och hennes efterkommande Värpinge, som fick namnet förändrat till Trolleberg. Från sistnämnda ställe överflyttades dock 1830 fideikommissnaturen till Ljungby, sedermera kallat Trolle-Ljungby.

Till dottern Sofia Elisabet Augusta Löwen och hennes efterkommande anslogs en summa penningar till inköp av något annat gods, som skulle vara i samma omfattning med de andras. Därför inlöstes 1808 Ludgonäs i Södermanland, vilket ställe efter fideikommisstiftaren erhöll namnet Trollesund.

Enligt den sista församlingsboken kan vi följa att inflyttad från Västerhaninge år 1923 är
Friherre Erik August Ludvig Trolle Löwen född 1864 i Ludgo död 1941 i Ludgo.
hustru Friherinnan Johanna Katarina Maria (Mia) Lagercrantz född 1868 Hedvig Eleonora, Stockholm död 1940 i Ludgo.

Nuvarande huvudbyggnad är uppförd 1918. Det synes omöjligt att finna exakta uppgifter på när den gamla huvudbyggnaden försvann.  Jag kan dock se i husförhören att de sist nämnda  flyttar från Trollesund år 1897 till Västerhaninge och kommer åter först 1923.

Under en arvstvist på 1940-talet var Trollesund 1942-45 barnhem för finska krigsbarn.

Arvtagare blev Carl Otto Trolle-Löwen, som även innehade Sjösa fideikommiss. Denne omkom i en trafikolycka i Belgien, varefter hans lillebror August Trolle-Löwen övertog fideikommissen.

 Trollesunds herrgård har varit utarrenderat sedan 1946

Kommentarer